Den som uppfann vinterkräksjukan ska dö.

Tre dagar. Tre dagar har jag mått kräks och spenderat alltför mycket tid inne på toaletten. Jag har knappt kunnat äta, men går ändå inte ner i vikt. Försöker svälja mina tabletter, de fastnar i bröstet och gör ont. Jag känner ingen hunger men kroppen skriker efter något fett och salt. Jag vill inte äta för då kanske jag kräks. Jag vill ha mina kläder jag har beställt, jag vill beställa klänningen till studenten och veta att jag kommer komma i den, eller iallafall veta om jag kommer lyckas gå ner de 13 kg jag ska gå ner. Jag vill fixa håret nu, istället för på onsdag, jag vill tillbaka till skolan och bara ta det lugnt den sista tiden fram ill studenten, suga åt mig närvaron av alla de kompisar som kommer fly land och rike så fort vi slängt av oss mössorna utanför slottet. Jag vill att det ska bli torsdag så jag kan få se fortsättningen på Lost, jag vill att det ska bli fredag så jag får pengar och leka med kompisar hemma hos Louise och Robert. Jag vill att mamma ska skicka flera såna här klipp:


Först och främst vill jag att det ska bli lördag så jag kan åka till Dennis för jag saknar honom något så otroligt. Jag har insett att jag inte är hel utan honom.

Men mest av allt, jag vill kunna förändra mig så pass att jag kan älska mig själv och sluta hata det bleka slemmet som stirrar tillbaka på mig i spegeln med ringar under ögonen och hängande bukfett. Äckel.

Laktos.

Jag tror jag är laktosintolerant. Igen. Var det när jag var runt 10 år gammal, och trodde jag vuxit ifrån det, men nu får jag skitont i magen så fort jag dricker mjölk. Synd.

I hate this part.

Oj vad grejer det har hänt sen jag skrev senast. Mest värt att nämna är nog att jag numera är singel. Om det är bra eller inte vet jag ej. Både vill vara det men den andra delen av mig vill inget mer än att ha tillbaka honom.

Om man bara slapp...

Sen fyllde jag år igår. Det var välan bra trevligt ett tag, bad folket som var kvar sent att sova kvar, för att slippa sova själv, men det slutade med att alla andra låg i vardagsrummet och skrattade medans jag fick sova själv och ligga och lyssna på dem när de skrattade...

Skumt att man kan känna sig så utanför hemma hos sig själv...

Jaja, jag borde få stora grubblarpriset egentligen, men jag tänker sluta tänka på all skit och istället sätta mig och spela lite sims 2.

Fick även mitt nya hår idag, och fy sjutton så fint det är. Bästa håret. Ska nog sätta i det om en vecka eller så, måste fixa lite färg oså först.


Nu tänker jag sätta mig och lyssna på Koji Kondo och spela sims 2. Jag ska göra mig själv, som jag vill vara och låtsas att jag ser ut och är precis så, man kan inte göra så mycket mer när man verkligen inte står ut med den man själv är... Jag hatar att vara fast i den här kroppen som inte alls passar mig...