Shiver me timbers.
2008-2012
2008
En Malin som trodde hon visste allt, men hade ett självförtroende som kan jämföra med en vädurskanin. Social kompetens som en lite lätt förståndshandikappad 2-åring. Hållning som en säck potatis.
2012
En Malin som egentligen inte vet någonting om särskilt mycket, och med ett alldeles för stort ego för den redan massiva kroppshyddan. Arrogant, krass och rent utsagt en dryg jävel. Fortfarande hållning som en säck potatis.
Måste dock ändå säga att jag inte skulle göra någonting för att få vara den Malin jag var för 4 år sedan. Min kappsäck med erfarenheter börjar bli tung, jag vet inte hur många blå skåp jag skitit i eller hur många tår jag klivit på.
Men gosh darn it, det är den jag är.
The lost art of projectile vomiting through text.
Att inse att jag är en genomusel människa har precis slagit mig över nyllet. Som ett riktigt slag med baksidan av handen. Rätt åt mig. Det förtjänar jag. Vem är jag att sätta mig själv i främsta rummet? Vem är jag att se till mina behov framför andras. Skärpning!
Att göra:
Att göra:
- Ha lite jävla självdisciplin och karaktär.
- Sluta vara så förbannat bekväm och lat.
- Var inte så sjukt naiv.
- Stå för mina handlingar och beslut.
- Inse mina begränsningar.
Så. Det kan inte vara så sjukt svårt. Nu kör vi!
