Studenten
För att pigga upp mig själv lägger jag upp lite bilder från studenten, trots att det var en av de tyngsta dagarna i mitt liv: 
Det var det...
Sviken.
Idag har jag haft ännu en utav de där såkallade dagarna. Jag känner mig på något sätt sviken. Jag har egentligen inte ställt något krav på någon om stöd eller så, och det jag fått hittills har varit underbart. Men nu, när allt är "bra" igen, det vill säga, folk har lessnat på mig, så är jag totalt förbisedd. Jag hatar att hamna i andra hand. Det kan jag erkänna, jag kräver inte att vara i första hand, men när det rör familjen och vännerna så hatar jag att hamna i andra hand. Första och en halva-handen är lagom för mig.
En till sak jag kommit på att jag verkligen hatar; folk som får mig att känna mig oillräcklig och mindre värd. Som tur är så är min majoritet motsatsen till just det. Jag tror inte någon alls mår bra av att känna sig mindre värd än sina vänner, det har jag stått ut med ända fram till gymnasiet, och det gör en halv inombords. Man kanske kan tro att jag har superbra självförtroende, men det är tvärtom. Allt mitt självförtroende är fejkat. Fram tills efter studenten fick jag hjärtkläppning av bara rena tanken på att gå ut i bara linne. Nu tänker jag alltid när jag står där framför spegeln: "Hur hade Erik reagerat på mina tankar nu?" då vet jag att han hade skrattat över hur löjlig jag lät. Då tar jag inte på mig den där munkjackan. So what om världen ser mina feta överarmar. Det är inte det de ska titta på om de är bra människor. Däremot dåliga människor klarar man sig utan.
Jag har blivit en pelare av sten utåt. Jag målar på min fasad, låtsas som allt är bra, men inuti krackelerar jag. Snart kommer taket rasa in...
En till sak jag kommit på att jag verkligen hatar; folk som får mig att känna mig oillräcklig och mindre värd. Som tur är så är min majoritet motsatsen till just det. Jag tror inte någon alls mår bra av att känna sig mindre värd än sina vänner, det har jag stått ut med ända fram till gymnasiet, och det gör en halv inombords. Man kanske kan tro att jag har superbra självförtroende, men det är tvärtom. Allt mitt självförtroende är fejkat. Fram tills efter studenten fick jag hjärtkläppning av bara rena tanken på att gå ut i bara linne. Nu tänker jag alltid när jag står där framför spegeln: "Hur hade Erik reagerat på mina tankar nu?" då vet jag att han hade skrattat över hur löjlig jag lät. Då tar jag inte på mig den där munkjackan. So what om världen ser mina feta överarmar. Det är inte det de ska titta på om de är bra människor. Däremot dåliga människor klarar man sig utan.
Jag har blivit en pelare av sten utåt. Jag målar på min fasad, låtsas som allt är bra, men inuti krackelerar jag. Snart kommer taket rasa in...
In kom jag.
Jag kom allt in. Härligt. Plugg-Malin has risen from the ashes.
Schysst nummer från nya So You Think You Can Dance.
Ny kategori, YouTube-fynd, skiter i om ni sett dem, de är tuffa.
Vänta vänta vänta..
Att vänta på om jag kommer in på universitetet börjar allt gnola lite i min mage. Har kollat runt för att hitta några siffror som kan försäkra mig så jag slipepr fundera. Enligt VHS har 32 st sökt i första hand, varav säkert inte alla är behöriga, och det finns 35 platser. Där står det även att förra årets lägsta intagningspoäng var 9.98. På studera.nu däremot står det att meritvärdet är 16.49, say what? Jag som "bara" har 15.99. Kommer jag inte in? Borde jag sökt något i andra hand? Jävla schmuck. Vad ska jag göra om ajg inte kommer in? Jag som har en arbetslöshets-curse över mig.
Tänk om jag inte kommer in... vad händer då med mitt nya liv? Möta brorsan i skolan och gå och ta en fika. Lära känna nya spännande människor och inte minst; utvecklas som person. Jag vill. Jag ska allt komma in. Det ska jag se till.
Pet Shop Boys - Love etc.
Tänk om jag inte kommer in... vad händer då med mitt nya liv? Möta brorsan i skolan och gå och ta en fika. Lära känna nya spännande människor och inte minst; utvecklas som person. Jag vill. Jag ska allt komma in. Det ska jag se till.
Pet Shop Boys - Love etc.
Jag har blivit ett egoistisk svin
Under de tre dagar jag spenderat här i skogen har jag bara fokuserat på mig. Det är underbart.
Sen har jag faktiskt gjort lite nytta också. Har målat om mormors veranda bland annat.Imorgon ska jag hilfe pappsen med vardagsrumsrenoveringen. Alltid något att göra här ute.
Idag kom även "the christ council" från "sekten". För att "visa sitt deltagande", preaching tänkte vi, men det var snarare en trevlig pratstund. Dessa människor kan verka lite läskiga from a far, men de är faktiskt genuint snälla människor, vilket jag uppskattar. Min gamla scoutledare var här, och sa att han hade tänkt på mig under min student. Appropå studenten så är det typ det som gör mig mest upprörd. Tårarna väller inte längre upp när jag tänker på att Erik har dött, men när jag tänker på min student, då kommer de. Tror det är för det var då jag insåg, att alla höjdpunkter kommer ske utan honom. Förhoppningsvis ser han väl en hel del från sitt moln där han sitter och programmerar Life 2.0. There's no other explanation varför han rycktes bort från oss annars, om det inte var ett sånt som behövdes programmeras.
<3
Sen har jag faktiskt gjort lite nytta också. Har målat om mormors veranda bland annat.Imorgon ska jag hilfe pappsen med vardagsrumsrenoveringen. Alltid något att göra här ute.
Idag kom även "the christ council" från "sekten". För att "visa sitt deltagande", preaching tänkte vi, men det var snarare en trevlig pratstund. Dessa människor kan verka lite läskiga from a far, men de är faktiskt genuint snälla människor, vilket jag uppskattar. Min gamla scoutledare var här, och sa att han hade tänkt på mig under min student. Appropå studenten så är det typ det som gör mig mest upprörd. Tårarna väller inte längre upp när jag tänker på att Erik har dött, men när jag tänker på min student, då kommer de. Tror det är för det var då jag insåg, att alla höjdpunkter kommer ske utan honom. Förhoppningsvis ser han väl en hel del från sitt moln där han sitter och programmerar Life 2.0. There's no other explanation varför han rycktes bort från oss annars, om det inte var ett sånt som behövdes programmeras.
<3
Helvete.
Jag mår så jäkla dåligt just nu. Alla säger att jag är stark, ni skulle bara veta. När jag ligger på golvet och hulkar för jag inte vet vart jag ska ta vägen. När alla kräver min totala uppmärksamhet. När jag bara vill vara ensam och ta det lugnt en helg, och får skit för det. När jag bara önskar att allt vore som det var för 6 veckor sen. De stunder jag önskar jag kunde flytta till en annan stad och aldrig se mig om. Börja om.
jag önskar jag kunde dela mig i fyra delar. En som spenderar all tid med familjen, en som är med Dennis, en del som bara hänger med kompisar och den sista delen får ligga där och hulka på golvet. Då skulle jag vara nöjd.
Jag vill bara kuna börja om och skapa ett nytt liv. Vara den jag vill vara.
ringde morsan nyss och sa att jag kommer hem på tisdag, och får då frågan "varför kommer du inte imorgon?" jag håller på att explodera. Jag är så arg, så ledsen, så sårad, så trött och samtidigt så tom man kan vara. Mitt liv kommer aldrig att bli det samma. Det skrämmer mig något så otroligt. Mitt liv har varit underbart, men det kommer aldrig bli sig likt.
Istället för att försöka göra alla nöjda nu så ska jag sluta mig som en jävla mussla. Göra det folk ber mig om, men inte mer. Från och med nu ska jag bara bry mig om mig själv.
No more mr Nice guy.
jag önskar jag kunde dela mig i fyra delar. En som spenderar all tid med familjen, en som är med Dennis, en del som bara hänger med kompisar och den sista delen får ligga där och hulka på golvet. Då skulle jag vara nöjd.
Jag vill bara kuna börja om och skapa ett nytt liv. Vara den jag vill vara.
ringde morsan nyss och sa att jag kommer hem på tisdag, och får då frågan "varför kommer du inte imorgon?" jag håller på att explodera. Jag är så arg, så ledsen, så sårad, så trött och samtidigt så tom man kan vara. Mitt liv kommer aldrig att bli det samma. Det skrämmer mig något så otroligt. Mitt liv har varit underbart, men det kommer aldrig bli sig likt.
Istället för att försöka göra alla nöjda nu så ska jag sluta mig som en jävla mussla. Göra det folk ber mig om, men inte mer. Från och med nu ska jag bara bry mig om mig själv.
No more mr Nice guy.
Enköping.
Jag trivs så otroligt bra här i Enköping, med min andra familj.
Dock kom jag på mig själv inatt att tänka på att jag saknar bror, och fick intala mig själv att han inte lever längre. Det är nog det svåraste, att påminna mig hela tiden om att han är död. Svårt, svårt, svårt.
Sen börjar alla flytta ifrån Örebro. Eller alla och alla, Olof och Jocke. Att mina grabbar ska flytta ifrån mig är jobbigt. Kommer sakna er något så otroligt.
Alla andra som ska lämna Örebro kommer jag också sakna, Stina, Agge, Emelie och alla andra, fyfasen. Jag blir iallafall kvar. :)
Sen något som är en bonus med all värme och glädje jag känner just nu från min andra familj, är att jag gått ner 2 kg den här veckan. Hoppsan.
Och jag har bestämt mig för att tatuera mig i höst. För min bror. Jag har alltid tänkt när jag sett folk på Miami Ink som tatuerar minnestatueringar, att det måste vara jobbigt att alltid ha det med sig. Men nu när jag själv är där, så kan jag bara säga att det är en del av mig, vem jag är och vem jag alltid kommer vara. Att tatuera in ett minne av min bror är bara något för att kunna visa andra hur viktig han var.
Något som har fastnat för mig som Jacquie sa till mig, var att min bror spelade så stor roll i alla människor han möttes liv. Och jag minns när vi avr hos honom, så sparkade EA massa människor, och han var så orolig att han skulle få sparken, och Jacquie hade sagt det till hans chef, och hans chef svarade : "Yeah, We'd only fire him if there was only like 4 people left in the company." Om ett företag med 4 miljoner anställda. Han var fan bäst.
<3
Dock kom jag på mig själv inatt att tänka på att jag saknar bror, och fick intala mig själv att han inte lever längre. Det är nog det svåraste, att påminna mig hela tiden om att han är död. Svårt, svårt, svårt.
Sen börjar alla flytta ifrån Örebro. Eller alla och alla, Olof och Jocke. Att mina grabbar ska flytta ifrån mig är jobbigt. Kommer sakna er något så otroligt.
Alla andra som ska lämna Örebro kommer jag också sakna, Stina, Agge, Emelie och alla andra, fyfasen. Jag blir iallafall kvar. :)
Sen något som är en bonus med all värme och glädje jag känner just nu från min andra familj, är att jag gått ner 2 kg den här veckan. Hoppsan.
Och jag har bestämt mig för att tatuera mig i höst. För min bror. Jag har alltid tänkt när jag sett folk på Miami Ink som tatuerar minnestatueringar, att det måste vara jobbigt att alltid ha det med sig. Men nu när jag själv är där, så kan jag bara säga att det är en del av mig, vem jag är och vem jag alltid kommer vara. Att tatuera in ett minne av min bror är bara något för att kunna visa andra hur viktig han var.
Något som har fastnat för mig som Jacquie sa till mig, var att min bror spelade så stor roll i alla människor han möttes liv. Och jag minns när vi avr hos honom, så sparkade EA massa människor, och han var så orolig att han skulle få sparken, och Jacquie hade sagt det till hans chef, och hans chef svarade : "Yeah, We'd only fire him if there was only like 4 people left in the company." Om ett företag med 4 miljoner anställda. Han var fan bäst.
<3