Att gå ner sig.

Den här svackan jag hamnat i, är så förjävla djup. Kan behöva en hjälpande han för att ta mig ur den.

Vem fan är Bob? Och vad gör han på mitt huvud?


Du och jag,
och våra dubbelhakor.
Idealen,
stämmer inte oss.
Idealen,
stämmer inte oss.
Vi två,
vi blir kanske fyra.
Men vem bryr sig?
Med vår personlighet.

20090523

Nu är det två år sen mamma berättade för mig att Erik inte hade vaknat ur sin sömn. Idag kommer jag vara osynlig.

Sängfösare

Drar mig en sängfösare. Håret är fräscht.

Har haft en hemmahelg, jobbat idag. Denna ölen behövs nog inför den tunga dagen jag räknar att imorgon kommer bli. Hem för att göra Eriks grav fin, prata minnen och äta mat i lag med familjen. Vattenfast mascara it is.

En veckas bös.

Bös=skit, för den som inte visste det.

Idag är det en vecka sen jag tvättade håret. Intressant info? Jatack. Känslan av håret beskrevs perfekt av Marcus alldeles nyss: som en billig Barbie-docka som fått sig ett par bad i toaletten för mycket. Det är precis så det känns. En veckas damm, möjliga rester av den citronfjäril jag hittade i håret när jag kom hem från Uni i måndags, överdriven konsumtion av hårspray samt lite svålflöt från hårbottnen. Blir kul att tvätta ur det imorgon. Håller alla tummar jag hittar för att jag inte kliver ur duschen helt rosahårig imorgon.

FAN SÅ VETTIGT INLÄGG!

Att vinna.

Att vinna över mig själv är det bästa jag vet. Bara genom att städa lägenheten blev det helt plötsligt skitenkelt att gå upp på morgonen, med till och med ett leende på läpparna! Helgalet. Att jag sen missade bussen in till stan för plugg på bibblan, talar vi inte högt om, but hey, det går ju fler bussar, så nu ska jag catcha den innan jag missar två bussar på raken. Vore ju hemskt träligt.

Det var bättre förr.

Saker jag saknar med "förr-i-ti'n":
  • När man spelade in program på VHS, de var tamefan omöjliga att programmera!
  • Disney-dax, med klassiker som Darkwing Duck och Räddningspatrullen.
  • Hygglo som man kunde köpa med glassbilen.
  • När allas favoritband var Spice Girls, Backstreet Boys och Aqua.
  • "Mina vänner"-böcker.
  • Man LEKTE med kompisar efter skolan, och böt bästis titt som tätt.
  • Innan alla hade mobiltelefoner, och man var tvungen att låna skolans telefon för att ringa hem, och kunde allas hemtelefonnummer rätt ur huvudet.
  • När tacos var nytt och fräscht.
  • Att vänta på skolbussen på morgonen.
  • Hårmascara. Enough said.
  • Vänskapsbanden man gjorde på rasterna, var man cool så hade man kvar säkerhetsnålen i jeansen hela dagarna med vänskapsbandet man höll på med nedstoppat i fickan, för att visa att man hade en vän som väntade på sitt fina grälla band. Den som hade flest, hade flest vänner.
  • Fritids, där man fick PYSSLA med filt, lim och såna där plastögon som kunde röra på sig.
  • Hur vi i högstadiet roade oss på fredageftermiddagarna när vi väntade på bussen hem, eftersom vi alltid slutade tidigt och bussen hämtade oss fyra hade vi några timmar att ha ihjäl. Det roligaste vi kunde tänka oss i metropolen Nora var att 1) gå till bibblan och läsa gamla FRIDA-tidningar, 2) käka pizza på 47:an, 3) sitta i korridoren på skolan och snaska på ton av lösplock-godisar, som man betalade en krona stycket.
  • Att på egen hand få ta bussen in till Örefuckingbro och gå själv på stan. Åh så spännande det var.
  • När lyx sågs som en påse chips till Småstjärnorna på fredagkvällarna.
  • Furbees.
  • Jultidningar.
  • Sommarlov.
  • När tomten fortfarande fanns.

Mani.

Ordet manodepressiv kommer helt osökt till mig. Tänk dig sinnesstämningen i mitt förra inlägg. Tänk dig att jag städat lägenheten i tre timmar, och därefter sätter mig och målar i två timmar. Efter målningen dansar jag med i Skrilllex - Fucking Die (grannen knackade precis på och bad mig sänka, hon var lite arg också, hoppsan).

Dalar och toppar.

Systematisk sorg.

Idag har jag en av mina dåliga dagar. Och då snackar vi dålig. Folk runt mig har påpekat hur sorgsen och nedstämd jag verkar. Jag som brukar vara så extremt bra på att sätta upp den där fasaden. Jag började dagen med att vägra resa mig ur sängen, men pallrade mig upp för att gå och plugga på Biblioteket i stan. Där fick jag förklara för en av mina studiekamrater hur Erik gick bort, och omständigheterna kring det. När jag satt där och malde på så såg jag mig själv som utifrån. "Där sitter hon och rabblar upp händelserna som om hon läste inköpslistan", tänkte jag. Det är precis så jag gör det. Utan darr på rösten, utan darr på läpparna. Ögonen blir inte ens lite glansiga. Det har antagligen att göra med att det på måndag är 2 år sedan han dog, och att allt detta är en del av mig nu så det inte påverkar mig på samma sätt längre. Beror det också på att jag helt enkelt låtsas att det inte hänt? Att jag beskriver det som en story i en film? Det är inte lönt att veta.

Hur som helst, på vägen hem från stan kände jag den där brinnande känslan jag haft innanför ögonlocken hela dagen öka. Skyndade mig hem, tog av mig skorna, tvättade bort sminket, böt till mjukisbyxor och satte mig på sängen, satte igång
Eriks Memorial-playlist, klickade mig in på hans Facebook och började gråta. Som på rutin. Det är en hemsk känsla.

Nu ska jag däremot byta till min Untz Untz-playlist, och skrubba rent den här röran till en lägenhet. Vända på steken så att säga, och rycka upp mig, vilket storebror skulle sagt åt mig att göra om han kunde. Erik, du var awesome.

Sänggrottan.

I sänggrottan får man inte tänka på dåligheter.
I sänggrottan får man inte vara ledsen.
I sänggrottan behöver man inte ta på sig kläder.
I sänggrottan behöver man inte sminka sig eller fixa håret.
I sänggrottan kan man nynna med i musik hur fint eller ofint man vill.

Idag skiter vi i sänggrottan och drar och pluggar!

Jädrar i min lilla låda!

Vad det dundrar i min lilla låda! (Notera att min lägenhet faktiskt är en låda) Det lyssnas på Deadmau5 så fönstret skallrar. Samtidigt ryser jag varenda gång Gurkan säger "skämt" på BigBrother. Sk-ljudet är i klass med en KOL-sjuk som försöker rossla upp det sista slemmet i lungan. Äckligt.
Ronald McDonald ringde och ville ha sin färgkombination tillbaka. Det fick han inte, för den tänker jag ha året ut!

HÄHÄ

Gött att en glömt allt man lärde sig i skolan om Photoshop. Det tog allvarligt talat 2 timmar att pilla ihop den nya headern. 2. Två. TVÅ. T-V-Å!
Nåväl, nu är den där, är den inte det, hitta F5 och banka till den, eller skit 'it. Your loss. Nu - cigg.

Realize.

You need to realize that he doesn't care. And you
could be missing out on someone who really does.