Att vinna.

Att vinna över mig själv är det bästa jag vet. Bara genom att städa lägenheten blev det helt plötsligt skitenkelt att gå upp på morgonen, med till och med ett leende på läpparna! Helgalet. Att jag sen missade bussen in till stan för plugg på bibblan, talar vi inte högt om, but hey, det går ju fler bussar, så nu ska jag catcha den innan jag missar två bussar på raken. Vore ju hemskt träligt.

Det var bättre förr.

Saker jag saknar med "förr-i-ti'n":
  • När man spelade in program på VHS, de var tamefan omöjliga att programmera!
  • Disney-dax, med klassiker som Darkwing Duck och Räddningspatrullen.
  • Hygglo som man kunde köpa med glassbilen.
  • När allas favoritband var Spice Girls, Backstreet Boys och Aqua.
  • "Mina vänner"-böcker.
  • Man LEKTE med kompisar efter skolan, och böt bästis titt som tätt.
  • Innan alla hade mobiltelefoner, och man var tvungen att låna skolans telefon för att ringa hem, och kunde allas hemtelefonnummer rätt ur huvudet.
  • När tacos var nytt och fräscht.
  • Att vänta på skolbussen på morgonen.
  • Hårmascara. Enough said.
  • Vänskapsbanden man gjorde på rasterna, var man cool så hade man kvar säkerhetsnålen i jeansen hela dagarna med vänskapsbandet man höll på med nedstoppat i fickan, för att visa att man hade en vän som väntade på sitt fina grälla band. Den som hade flest, hade flest vänner.
  • Fritids, där man fick PYSSLA med filt, lim och såna där plastögon som kunde röra på sig.
  • Hur vi i högstadiet roade oss på fredageftermiddagarna när vi väntade på bussen hem, eftersom vi alltid slutade tidigt och bussen hämtade oss fyra hade vi några timmar att ha ihjäl. Det roligaste vi kunde tänka oss i metropolen Nora var att 1) gå till bibblan och läsa gamla FRIDA-tidningar, 2) käka pizza på 47:an, 3) sitta i korridoren på skolan och snaska på ton av lösplock-godisar, som man betalade en krona stycket.
  • Att på egen hand få ta bussen in till Örefuckingbro och gå själv på stan. Åh så spännande det var.
  • När lyx sågs som en påse chips till Småstjärnorna på fredagkvällarna.
  • Furbees.
  • Jultidningar.
  • Sommarlov.
  • När tomten fortfarande fanns.

Mani.

Ordet manodepressiv kommer helt osökt till mig. Tänk dig sinnesstämningen i mitt förra inlägg. Tänk dig att jag städat lägenheten i tre timmar, och därefter sätter mig och målar i två timmar. Efter målningen dansar jag med i Skrilllex - Fucking Die (grannen knackade precis på och bad mig sänka, hon var lite arg också, hoppsan).

Dalar och toppar.

Systematisk sorg.

Idag har jag en av mina dåliga dagar. Och då snackar vi dålig. Folk runt mig har påpekat hur sorgsen och nedstämd jag verkar. Jag som brukar vara så extremt bra på att sätta upp den där fasaden. Jag började dagen med att vägra resa mig ur sängen, men pallrade mig upp för att gå och plugga på Biblioteket i stan. Där fick jag förklara för en av mina studiekamrater hur Erik gick bort, och omständigheterna kring det. När jag satt där och malde på så såg jag mig själv som utifrån. "Där sitter hon och rabblar upp händelserna som om hon läste inköpslistan", tänkte jag. Det är precis så jag gör det. Utan darr på rösten, utan darr på läpparna. Ögonen blir inte ens lite glansiga. Det har antagligen att göra med att det på måndag är 2 år sedan han dog, och att allt detta är en del av mig nu så det inte påverkar mig på samma sätt längre. Beror det också på att jag helt enkelt låtsas att det inte hänt? Att jag beskriver det som en story i en film? Det är inte lönt att veta.

Hur som helst, på vägen hem från stan kände jag den där brinnande känslan jag haft innanför ögonlocken hela dagen öka. Skyndade mig hem, tog av mig skorna, tvättade bort sminket, böt till mjukisbyxor och satte mig på sängen, satte igång
Eriks Memorial-playlist, klickade mig in på hans Facebook och började gråta. Som på rutin. Det är en hemsk känsla.

Nu ska jag däremot byta till min Untz Untz-playlist, och skrubba rent den här röran till en lägenhet. Vända på steken så att säga, och rycka upp mig, vilket storebror skulle sagt åt mig att göra om han kunde. Erik, du var awesome.

Sänggrottan.

I sänggrottan får man inte tänka på dåligheter.
I sänggrottan får man inte vara ledsen.
I sänggrottan behöver man inte ta på sig kläder.
I sänggrottan behöver man inte sminka sig eller fixa håret.
I sänggrottan kan man nynna med i musik hur fint eller ofint man vill.

Idag skiter vi i sänggrottan och drar och pluggar!

Jädrar i min lilla låda!

Vad det dundrar i min lilla låda! (Notera att min lägenhet faktiskt är en låda) Det lyssnas på Deadmau5 så fönstret skallrar. Samtidigt ryser jag varenda gång Gurkan säger "skämt" på BigBrother. Sk-ljudet är i klass med en KOL-sjuk som försöker rossla upp det sista slemmet i lungan. Äckligt.
Ronald McDonald ringde och ville ha sin färgkombination tillbaka. Det fick han inte, för den tänker jag ha året ut!

HÄHÄ

Gött att en glömt allt man lärde sig i skolan om Photoshop. Det tog allvarligt talat 2 timmar att pilla ihop den nya headern. 2. Två. TVÅ. T-V-Å!
Nåväl, nu är den där, är den inte det, hitta F5 och banka till den, eller skit 'it. Your loss. Nu - cigg.

Realize.

You need to realize that he doesn't care. And you
could be missing out on someone who really does.

Up all night

I got dressed up, up to the nines.
I took a look in the mirror, I wish I was thinner then everything would be fine.
At least I smell nice, so come on and breathe me in.
Whats the point? What's the point? What's the point?

'Cause everybody looks famous
and they’ve been wasting lots of time.
Everybody feels special tonight.
UP ALL NIGHT!

 


Bittert

Bittermandel
Kaffe
Citron
Grapefrukt
Fernet Branca
Whiskey Sour
Mörk choklad
Schampoo

I'm not your Marilyn Monroe, I'm not your Marilyn Manson, I'm not your favourite girl from the Playboy Mansion.

Bitterness is like cancer. It eats upon the host. But anger is like fire, it burns it all clean. - Önskar jag hade något att vara arg över.

Som att sminka en gris

Före
Efter
Idag kör vi på lockar!

Sjukling

TJOLAHOPP FET JÄVLA SNOPP!
Spenderade helgen i Oxford och London och det var precis lika fett som jag förväntade mig. I London pågick det en demonstration med 500 000 människor som tågade runt. Vi sprang genom tåget för att kunna nå till Soho. "Följ strömmen!" och det gjorde vi. Polishelikoptrar och polissirener var ett väldigt rofyllande bakgrundsljud. Not. Ida och Kim var inne och kissade på en pub, jag stod ute och rökte i gränden, när det dyker upp 40 huliganer med uppdragna luvor och palestinasjalar över ansiktet med matchande plankor i händerna. Kan påstå att det lilla sparvhjärtat bultade på lite extra då. Kan i och för sig ha varit en nikotinkick, men vad vet jag?

Nu är jag dock sjuk, som väntat efter en liten semester där det dracks mer Guiness än vatten. Det är lite mndre spännande än att befinna sig mitt bland ett gäng huliganer påväg att klottra ner flotta designbutiker och panga hotellfönster med vägskyltar. MEN MEN.  Här kommer en bild: 
Detta är då en pytteliten Christ's Church, där lite ur Harry Potter-filmerna spelats in i Oxford. Det var mest rätt schysst att hänga i parken runt däromkring. Rätt gött väder hade vi också.

händelserik dag

Idag har fröken Torstensson hunnit med att:
  • Jobba
  • Fika hos storebror som fyllt år
  • Vara hos min absoluta bästis som jag älskar mest i hela vida världen, Louise, som också fyllt år, jävla bra planering där tycker jag.
  • Festa med jobbet, inklusive tävlingar där jag kammade hem Buzz Quiz World och Dead Space 2
  • Möta upp finingar på Stallyktan

Allt detta, förutom jobbet, efter klockan 1500. Nu ska det smaskas pizza och sova tills jag vaknar av mig själv. Mobilen stängs av.
Något sliten och aspackad Mallan-trallan.

Dagens

Låt: Idag får det bli Miss Li's hela nya skiva: Beats and Bruises
Skojsighet: Blivit kallad både söt och sexy lips. Bästa arbetskompisarna.
Jobbiga: Gnol i huvudet.
Överraskning: Trodde jag missat bussen hem, gick runt hörnet på Krämaren och där stod den och väntade på mig, lyckades även åka på en två dagar gammal smsbiljett.
Trälighet: Tjöck.
Här har ni en bild på mig, som kollar i kors för första och sista gången, och en sockerärta. Håll till godo!

Dagens grejor

Låt: Så Jävla Bra - Lillasyster
Skojsighet: En blind kille körde ner sin käpp i mitt stövelskaft.
Jobbiga: Jag missade föreläsningen i morse och saknar en kär vän.
Överraskning: Testade på att smaka Sourcream and Onionsyrsor och Cheddarlarver. Smakade torrt.
Trälighet: Hade helst inte sovit ensam.

Klockan 0600 en lördagmorgon.

Vaknar 0600.
Inser att Photoshop CS5-nedladdningen blivit klar under natten.
Blir som ett barn på julafton.
Kan förhoppningsvis somna om.

Vilohelg.

Jag behöver åka hem till mamma och pappa och ladda batterierna. Så det tänker jag göra imorgon.

De senaste två nätterna har spenderats i studion på universitetet. Jag har bara suttit och glott, ritat lite och mest varit till besvär för Marcus, men han har varit guld värd och dragits med mig trots att han haft fullt upp där.

Förutom insikten att jag inte varit hemma på hela året, så har jag en gnolande känsla av att något hemskt kommer hända när som helst. Det gör ont i mitt hjärta. Därför drar jag ifrån allt och tänker blunda för alla problem i helgen.

Studieteknik

Det där med studieteknik är verkligen inte min starka sida. Imorgon vankas det opponering på PM, jag har bara läst två rader av PM:et jag ska opponera. Tog mig en powernap på tre timmar istället. DÄRFÖR är det grymt med en vän med ett magiskt universitetskort som funkar in till studion. Där ska jag sätta mig och plugga snart, medans krabben ska mixa musik. Blir väl antagligen till att slagga där med, men då har jag iaf det struket från min Bucket list. Sova på Uni. Det ni.
Dessutom har jag gjort så pass många opponeringar nu så jag är fan inte ens orolig över vad de kommer att ha att säga om vårt PM. Blir säkert stensågade, men men. Inget att göra åt saken nu.
Jag har ett fräckt blått nytt nagellack med. Fint skareva!

När man inte har något att säga.

Jag har en stor saknad i mitt liv som jag försöker fylla med helt fel saker. Den saknaden kommer aldrig gå över, och aldig kunna fyllas med något jävla kasst substitut. 

På en helt annan nivå så är jag helt jävla dum i huvudet. Finns något där åt mig som är så säkert, och därmed trist. Jag är ute efter det jag inte får, som inte vill ha mig. Så fantastiskt dumt.

I-rony

I admit that I realized to late,
I was scared and I didn't think straight.
But you're a fucking liar,
I don't belive anything you say.
You can't force your love on someone
and then just walk away, you can't walk away,
you can't walk away, you can't walk away, you can't walk away,
walk away, you can't walk away like that.


Why do I want you?
Now that I can't have you.
Why did'nt I just want you
back when I had you,
back when I had you.
Sophia Somajo

Tidigare inlägg Nyare inlägg